OMEGAOBSERVATORIET

Om webbplatsen

Rättigheter och integritet

Här beskrivs hur webbplatsens material får användas, hur observationsuppgifterna ska förstås och hur uppgifter hanteras när du använder kontaktformuläret.

Om webbplatsen

Omegaobservatoriets webbplats är ett observationsdrivet arkiv för dokumentation och publicering av astronomiska observationer. Webbplatsen innehåller även information om observatoriet och dess teleskop och övriga instrument.

© 2026 Omegaobservatoriet. Om inget annat anges skyddas webbplatsens texter, observationsanteckningar, fotografier, skisser och övriga material av upphovsrätt. Kontakta Omegaobservatoriet genom kontaktformuläret för frågor om användning eller publicering.

Fotografier och skisser är framställda av Omegaobservatoriet om ingen annan upphovsperson eller källa anges. Material från andra upphovspersoner publiceras med tillstånd eller enligt angiven licens.

Observationernas karaktär

Observationsrapporterna dokumenterar förhållandena och observatörens visuella bedömning vid observationstillfället. Uppgifter som seeing, transparens, NELM och Bortleklass ska därför förstås som observationsdata och bedömningar, inte som garanterade mätvärden, om inget annat anges.

Källor för stjärnkartor

Stjärnornas J2000-positioner och magnituder i webbplatsens kartor bygger på ESA:s Hipparcos-katalog via CDS. Objektpositioner har kontrollerats mot CDS SIMBAD. Stjärnbildslinjerna bygger på öppna data från d3-celestial och används enligt BSD 3-Clause-licensen. Kartorna genereras i förväg av Omegaobservatoriet och är avsedda som orienteringskartor. Översiktskartan använder en förenklad stjärnbakgrund med stjärnor ned till ungefär magnitud 5,5 för att underlätta orientering mellan stjärnbilder och observerade objekt.

Observationsplanering och astronomiska tider

Startsidan ger en översikt över den aktuella observationsnatten. Den separata sidan Planering kan användas för i dag, i morgon eller ett eget datum inom SMHI-prognosens faktiska täckning. Datumet avser kvällen då observationsnatten börjar. Solens och månens positioner, upp- och nedgångar, månens meridianpassage samt månens belysta andel beräknas lokalt på servern med Meeus-baserade astronomiska algoritmer; SunCalc har använts som metod- och implementationsreferens. Astronomiskt mörker avser perioden då solens centrum ligger minst 18° under horisonten. Nattens månfria observationsfönster är den del av det astronomiska mörkret då månen samtidigt befinner sig under horisonten. Om månen är över horisonten under hela det astronomiska mörkret blir det månfria observationsfönstret 0 h 00 min.

Alla tider konverteras individuellt till Europe/Stockholm. CET eller CEST anges samlat för observationsnatten, utom när natten passerar själva tidsomställningen; då anges tidszonen vid respektive berört klockslag. Planeternas samt Ceres och Plutos ungefärliga uppgång, meridianpassage, nedgång, visuella magnitud och elongation beräknas för vald kalenderdag. Om en efterföljande meridianpassage eller nedgång inträffar efter midnatt redovisas det faktiska nästkommande datumet. Planeternas observationsläge är en geometrisk planeringsbedömning utifrån elongation och höjd under relevant skymning eller mörker. Månsken ingår inte i planetbedömningen.

Avsnittet ”Stjärnbilder lämpliga för observation” beräknas på servern och använder nattens månfria observationsfönster. Beräkningen utgår från en praktisk höjdgräns och identifierar stjärnbilder som är gynnsamt placerade över den södra horisonten. Stjärnbildsgränserna baseras på Roman et al. 1987 (CDS/VizieR VI/42). Endast stjärnbilder med en sammanhängande och praktiskt relevant del över den södra horisonten tas med. Bästa tidpunkt avser när den praktiskt tillgängliga delen av stjärnbilden i genomsnitt ligger mest gynnsamt över den södra horisonten.

Total molnighet, molnighet i låga, mellanhöga och höga molnlager, nederbördssannolikhet och nederbördsmängd, temperatur samt relativ luftfuktighet hämtas separat från SMHI:s meteorologiska prognos SNOW1gv1. När astronomiskt mörker infaller visas den totala molnigheten tidsupplöst från dess början till dess slut. Värden vid början och slutet interpoleras vid behov mellan närliggande prognospunkter från SMHI, medan prognospunkterna däremellan visas med den tidsupplösning som finns i prognosen. Under den del av året då astronomiskt mörker inte infaller används i stället ett kvälls- och nattintervall för den meteorologiska sammanfattningen. Prognosens faktiska sista giltighetstid styr hur långt fram ett eget datum kan väljas; hela observationsnatten fram till astronomisk gryning följande morgon måste täckas. Daggpunkten beräknas från prognostiserad temperatur och relativ luftfuktighet och används för att visa minsta daggpunktsmarginal och en förenklad kondensrisk. Meteorologiska förutsättningar bedöms på en förenklad femgradig skala. Genomsnittlig total molnighet ger grundvärdet: upp till 10 % ger 5, över 10–30 % ger 4, över 30–55 % ger 3, över 55–80 % ger 2 och över 80 % ger 1. Högsta nederbördssannolikhet under perioden kan därefter begränsa bedömningen till högst 4 vid 20–29 %, högst 3 vid 30–49 %, högst 2 vid 50–69 % och 1 vid 70 % eller mer. Hög kondensrisk sänker därefter bedömningen ytterligare ett steg när det är möjligt. Molnlagren används dessutom som en teknisk rimlighetskontroll av SMHI:s värde för total molnighet men ersätter inte automatiskt detta värde. Prognosens referenstid visas på planeringssidan. Om SMHI tillfälligt inte kan nås får en servercache som är högst en timme gammal användas som reservdata och detta anges då på sidan. Månen, seeing och astronomisk transparens ingår inte i den meteorologiska bedömningen. Om prognosdata saknas helt inaktiveras det egna datumvalet, medan de astronomiska beräkningarna för i dag och i morgon kan fortsätta fungera.

Frågor om webbplatsens material, integritet eller uppgifter som du har lämnat kan skickas genom kontaktformuläret. Skicka inte känsliga personuppgifter.